Offentliga byggnader, lantegendomar och samtidens företag som gruvor och järnbruk är den typ av objekt som Brandförsäkringsverket främst har försäkrat. Bland dem en rad berömda byggnader såsom Glimmingehus, Sala silvergruva, Avesta verkstäder för kopparmynttillverkning, Vira bruk och Selma Lagerlöfs Mårbacka.
Utifrån värderingar, kartor och ritningar som arkiverats hos Brandförsäkringsverket ända sedan starten 1782, går det att utläsa mycket bebyggelsehistoriska fakta om egendomar av alla slag. Ett sådant exempel är Mårbacka.
Mårbacka försäkrades för första gången hos Brandförsäkringsverket i december 1820, då regementsskrivaren Daniel Lagerlöf ansöker om allframtidsförsäkring av kronoskattehemmandet Mårbacka i Fryks dals härad och Östra Emteviks socken. Byggnaderna undersöks noggrant och värderas till 5 907 skilling banco. Sammanlagt försäkras tio byggnader, bland annat en mannbyggnad, brygg- och brännhus, loge, hus för får och svin, matbod, sädesbod och klensmedja. Den äldsta byggnaden är sädesboden som uppfördes 1779.
Inför varje försäkring hos Brandförsäkringsverket skulle egendomen värderas. I äldre tider utfördes värderingen i stad av två magistratspersoner med tillkallade edsvurna mur- och byggmästare, och på landet av häradshövdingar plus två nämndemän. I början av 1800-talet tilläts värdering även av lantmätare, häradsskrivare och länsmän. Från 1850 kunde värderingar även utföras av i verket anställda värderingsmän.
Värderingen av Mårbacka 1820 utfördes av lantmätare Bent Bransell, och den bevittnades av nämndemännen Nils Nilsson i Fasterud och Per Månsson i Norra Ås. Försäkringen fick nummer 12049. Som underlag till värderingen, och även andra genomförda värderingar, användes en så kallad priskurant för material och dagsverken – eller en prislista. Enligt kuranten som användes för Mårbacka kostade en kakelugn 20 riksdaler medan en timmerman betalades 2,32 riksdaler för sitt dagsverke och muraren fick två riksdaler.
Utifrån de arkiverade försäkringshandlingarna går det att utläsa hur egendomen byggts om och till, och hur den bytt ägare. Allframtidsförsäkringen följer fastigheten och inte ägaren. Drygt 60 år efter att försäkringen tecknats har egendomen kompletterats med bland annat en tröskloge, medan lagerbyggnaden och ladugårdsbyggnaden har flyttats. Egendomen ägs nu av disponenten Johan Lagerlöf i Lidköping.
I början av 1900-talet ägs egendomen inte längre av släkten Lagerlöf, utan av Per Matsson och Sven Olsson. De har också uppfört en ny stor magasinsbyggnad.
Tack vare sina litterära framgångar kan Selma Lagerlöf köpa tillbaka egendomen i början av 1900-talet. När den på nytt värderas 1917 omfattar försäkringen enbart ekonomibyggnader – till försäkringsbeloppet 26 440 kronor. Sex år senare sker en omfattande värdering av hela egendomen, och en försäkring tecknas för tolv byggnader till brandförsäkringsbeloppet 160 000 kronor.
I början av 1940-talet överförs försäkringen till Mårbackastiftelsen. Men egendomen var, eftersom den var allframtidsförsäkrad, försäkrad hos Brandförsäkringsverket ända fram till avvecklingen 2008.
